.

Att vistas på högstadiet såhär i efterhand är som att se den där backen man brukade åka pulka ned för som barn. Man tyckte den var gigantisk och nu ser man hur liten den verkligen är. När man ser högstadiet nu undrar man vad det var för odefinierad rädsla man hela tiden gick och bar på.
Den var bara luft och atomer i ett organiserat kaos.