Pansar

Vi står på Hjalmar Brantingsplatsen vid fem eller sex på morgonen och det är helt öde. Våra mobiler är urladdade, ingen taxi syns till. Vi går fram till en buss som proklamerar EJ I TRAFIK och du frågar chauffören: "Hur mycket är du inte i trafik?" och han svarar "Jag ska till Linnéplatsen, hoppa på." Och vi åker ensamma över bron, i vår privata nedsläckta taxibuss. Ser himlen och hamnen och morgonen som rusar in. Jag tittar på dig och jag ser ut sådär som jag gör när du säger till mig: "Vad lycklig du ser ut att vara!" och jag säger: "Är inte det här romantiskt? Det här ska vi berätta om för våra barn och de ska himla med ögonen, lyssna med ett halvt öra och inte bry sig ett smack."