27/8

En vecka i Thessaloniki, Grekland. En svensk man vid poolen säger "Det var brorsan som bokade, en resa till grekisk ö: Thessaloniki. Hahaha." När jag är där tänker jag inte så mycket på det här hemma, det som fattas. Här finns det förluster som är kännbara i omgångar. Det är som att gå runt i ett tuggummi, det kletar i varje riktning. Men i Grekland mår jag bra; blir upplyft, solbränd, mätt, dåsig, lycklig. Minns när jag var i Spanien och kände att man består av en innehållslös botten, att man inte alls har en massa att hämta från sig själv. Det finns ingen hemlig botten full med nostalgi och betydelsefulla minnen och det finns ingen storartad sanning. Allt är bara fjäderlätt tomhet. Så kände jag nu med. Det är först när jag kommer hit jag kan känna nederlagen och förlusterna.

Till Ellie skriver jag: it's as if loneliness isn't a state of mind but a place.